De sju dvärgarna

Kroppen är smart...

Senast jag skrev var jag så nöjd och glad och peppad att jag snart var uppe i halvtid. Jag gick så mycket in för det så jag glömde bort det viktigaste av allt, att fokusera här och nu. Bajs! Det blev jättetokigt och jag kom in i en rejäl svacka där jag mådde hemskt dåligt, nästan som jag gjorde för länge sen. Det jag dock är stolt över är att jag tog upp det på arbetsträningen och blev bra bemött (som vanligt). Vi bestämde att lägga ner det där med halvtid ett tag och istället fokusera här och nu. Antagligen tog det så hårt på mig att jag gick ner mig... Förra veckan var hemsk! Jag jobbade mina timmar men sen blev det inte mycket mer vettigt gjort. I fredags mådde jag bättre men då började så smått känna av halsen... Hela helgen trängde jag bort det halsonda och jobbade på hundmässa och pratade hund i dagarna två. Det var jätteroligt och jag är verkligen glad och uppåt i humöret. Dock säger kroppen stopp. Jag har fortsatt ont i halsen och mår hängigt. Visst, Ola har varit jätteförkyld så det är klart att han smittat mig men det känns inte som att jag kommer att bli förkyld, det känns som att det kommer att stanna vid halsont och hängighet bara för att jag ska lugna ner mig... Kroppen är ju smart så den säger till mig. Om jag är smart så lyssnar jag på den och då kanske det inte blir nåt mer...

Så känns det ibland...

Ganska typiskt (och vanligt) tror jag...

Det här behöver jag påminna mig själv om...

Sant, så sant

Tack för alla goda råd... typ...

100 kr i timmen

En pappa kommer hem sent från jobbet, trött och irriterad, när hans 5-åriga son väntar på honom vid dörren.

Sonen: Pappa får jag fråga dig en sak?

Pappan: Ja, vad är det?

Sonen: Pappa, vad tjänar du i timmen?

Pappan: Det har du inte med att göra, varför frågar du sånt? Svarade pappan argt.

Sonen: Jag vill bara veta, berätta vad du tjänar i timmen!

Pappan: Om du absolut vill veta… de, så tjänar jag 100 kr i timmen.

Ohhhh, säger sonen och ser ledsen ut. Han funderar och frågar sedan: Kan jag få 50 kr?

Pappan svarar förbannat: Om den enda anledningen till att du frågar är att du ska få låna pengar för att köpa någon fånig leksak eller något annat skit så kan du gå och lägga dig med detsamma i ditt rum! Tänk på varför du håller på att bli så egoistisk, jag arbetar hårt varje dag för att tjäna pengar och så uppför du dig så barnsligt!!!

Den lilla pojken gick till sitt rum och stängde dörren. Mannen satte sig ner, och blev ännu argare över pojkens fråga.

Hur vågar han ställa såna frågor för att få pengar?

Efter ca. 1 timme hade pappan fallit till ro och började tänka. Kanske var de något som han verkligen behövde de 50 kronorna till, för pojken bad väldigt sällan om pengar.

Han gick till pojkens rum och öppnade dörren….

Sover du, min son? Frågade han.

Nej pappa, jag är vaken.

Jag har tänk, kanske var jag lite hård mot dig förut, det har varit en lång dag och jag lät min frustration gå ut över dig.

Här har du de 50 kronor du frågade om!

Pojken satte sig upp och log, ”Åååhh, tack pappa!” så lyfte han sin kudde och tog upp några skrynkliga pengar.

Pappan såg att pojken redan hade pengar och började bli arg igen. Varför ville du ha mer pengar när du redan har? frågade pappan. Den lilla pojken började räkna sina pengar och så tittade han upp på sin pappa:

”För jag inte hade tillräckligt, men nu har jag!

Pappa jag har 100 kr så nu kan jag köpa en timme av din tid sa pojken och räckte pengarna till pappan!

Var snäll och kom hem tidigt i morgon, jag vill gärna äta middag med dig! Pappan blev förkrossad.

Han la sina armar runt sin lilla son och bad honom om att förlåta honom.

Detta är bara en påminnelse till alla er som arbetar så hårt i livet. Vi bör inte låta tiden glida genom våra fingrar utan att ha tillbringat någon tid med dem som verkligen betyder nåt för oss, de tätt inpå våra hjärtan. Kom ihåg att dela för 100 kr av din tid ihop med en du älskar.

Om vi dör imorgon kan firman vi jobbar för lätt ersätta oss inom några få dagar. Men familj och vänner som vi lämnar kommer känna tomheten och förlusten resten av deras liv!

Hoppas du dansar...

Vi är alltför många som inte gör saker som skulle ge oss glädje i livet, bara för att vi inte kom att tänka på det, hade det inte i vår almanacka, visste inte om det i förväg eller var alltför upptagna av att hålla oss till våra vanliga rutiner och vågade inte förändra något i livet. Men det är du som väljer vad du gör av ditt liv. 

En dag tänkte jag på alla kvinnor på Titanic, som den sista kvällen skippade desserten efter middagen, bara för att hålla igen lite. Sen dess

försöker jag vara lite mer pragmatisk. Hur många är vi inte som ständigt äter middagen hemma bara för att vi inte har något att fira, och därför heller inte går ut och äter? Vi spar på det fina vinet eller champagnen till det där speciella tillfället... och när det kommer har vinet blivit ättika och skumpan tappat sina bubblor. 

Hur många gånger har dina barn kommit in för att prata, men istället blivit sittande tysta, för att du skulle kolla klart Jeopardy eller något 

annat program. Jag kan inte räkna alla förmiddagar jag ringt till en av mina vänner för att kolla om hon skulle komma på lunch. Hon förklarade stammande att hon inte kunde för att hon inget hade att sätta på sig, att hennes hår var smutsigt, att hon önskat att jag ringt en dag tidigare, att hon precis ätit frukost, att det ser ut att börja regna eller min personliga favorit, det är måndag... Hon dog för ett par år sen. Vi åt aldrig lunch tillsammans. 

Vi pressar in så mycket i våra liv så att vi till slut måste planera in när vi ska ha huvudvärk. Vi lever i en ständig räcka av löften, som vi ska infria bara förutsättningarna blir de rätta... då... 

Livet verkar gå snabbare ju äldre man blir. Dagarna verkar kortare och listan på löften till oss själva blir bara längre och längre. En dag kommer vi vakna upp och inse att vårt liv bara varit en räcka av "Jag ska när..., jag planerar att... och en dag när det lugnat ner sig lite". 

När någon ringer min "fånga-dagen-kompis" är hon alltid öppen för alla förslag, små som stora äventyr och resor. Hon är öppen för nya idéer, 

hennes livsaptit är enorm. Pratar du med henne i fem minuter så är du villig att byta dina fotriktiga skor mot ett par rullskridskor och hoppa bungy-jump i stället för att ta pariserhjulet. Tänk om vi alla kunde vara lite mer som henne och "fånga dagen". 

Jag har inte ätit glass på 10 år, trots att jag älskar glass. Jag skulle lika gärna kunna smeta ut glassen direkt på mina höfter och lår med en spatel och skippa matsmältningsprocessen. Häromdagen stannade jag och köpte en strut med 5 kulor!!! Om min bil hade kört av vägen på vägen hem hade jag i alla fall dött lycklig. Livet är för kort för att vi ska försaka glädjeämnena oavsett om det handlar om att köpa en glass, njuta av vårsolen i 5 minuter på lunchen eller sakta gå hem från dagis med barnen och plaska i vattenpölarna och se deras glädje, i stället för att snabbt slänga in dem i bilen för att skynda hem. 

Gå nu ut och ha en skön dag, gör något som du vill göra... inte något du borde göra. Om du skulle dö snart och bara kunde ringa en person, vem skulle du ringa och vad skulle du säga. Vad väntar du på? 

Har du någonsin sett barn leka Fia med knuff, eller lyssnat till regnet som slår mot fönsterblecket? Har du någonsin följt en fjärils flykt eller suttit i solnedgången och sett dagen sakta gå över i natt? Är du på språng hela dagarna? Har du frågat hur någon mår, har du tid att lyssna på svaret? 

Ringer du den där kompisen när du tänker på honom eller henne? När du ligger i sängen på kvällen hör du då tusen röster som påminner dig om vad du inte får glömma? Har du tappat kontakten och låtit en vänskap rinna ut i sanden? Hur ofta har du ringt bara för att säga hej? Visa din vänskap så mycket du kan.

Livet är kanske inte alltid det party vi hoppades på... men nu när vi ändå är här kan vi ju ta och dansa lite. Jag hoppas du dansar.

2012-02-14

500-lappen

Jag snor den här av Kicki som hade den som status på Facebook. Jag tycker att den var så himla bra så jag kan inte låta bli:

En man hade föreläsning för ungefär 500 ungdomar.

Han tog fram en 500-lapp och frågade: "Är de någon som vill ha den här?" Alla räckte givetvis upp handen.

Han knölade ihop den och frågade samma sak. Alla räckte upp handen.

Han stampade på den och frågade samma sak. Alla räckte upp handen.

Då sa han "Det här ska ni ta lärdom av, för hur ful och smutsig någon än är så har den fortfarande samma värde..."

2011-06-16

Roses for mama

Här kommer en av världens bästa och mest sorgliga låtar. Jag blir tårögd varje gång och tycker att den är helt underbar! Texten kommer under för den som vill läsa:

[Spoken]

Well, I had two weeks vacation comin', so I thought I'd drive down to Florida: spend some time with an old friend, date a few girls, make a few parties, and just kinda live it up again.

So I packed up my car, and then I called my Mom in Tennesee, and told her what I planned to do. She said, "Son, are you comin' by?" And I said, "Mom, I'm really pushed for time, but I'll see you in a week or two."

And I was drivin' through this little town in Georgia when I remembered: today's Mama's birthday. Well, I thought I'll just stop and wire some flowers. Shouldn't take too long; then I'll be on my way.

So I walked in a flower shop and the first thing I saw was this little boy, with his eyes full a' tears. I said, "What's wrong, son?" He said, "Mama loves roses. And today's her birthday, and I haven't seen her in almost a year."

[Chorus]
Roses for Mama
Today's her birthday
Roses for Mama
Today's her birthday

He said, "I live with Grandma now. But I promised Mama some roses, 'cause I talk to her all the time. I wanted to give her five, 'cause that's how old I am. But the lady said I couldn't buy 'em with just a dime."

Well, the little fella's story kind a' touched my heart, so I told the lady to give him what he wanted and charge it to me. Then I told her I needed to wire a dozen roses to my Mama, up in Chapel Hill, Tennessee.

I looked around, and the little boy was gone. But all of a sudden the door flew open and he come runnin' back in and he said, "Mister, I forgot to thank you for the roses." He smiled, he shook my hand, and ran back out again.

Well, I started on out of town. And I was feelin' real proud of myself for thinkin' of my Mama and really carin', when I looked out the window and I saw that same little boy, kneelin', by a grave in an old cemetery.

I stopped my car and walked over to where the little boy was kneelin' down. And he smiled up at me and said, "This is where my Mama stays. She says she sure does thank you for these pretty roses." Well that's when I had to walk away.

And I drove straight back to that flower shop and I said, "Lady, have you sent those flowers to Tennessee?" She said, "No, not yet." I said, "Well, nevermind. I'll just take them back with me."

[Chorus]
Roses for Mama
Today's her birthday
Roses for Mama
Today's her birthday

2011-05-10

Min älskade hund!

Jag satte glasögon på min näsa

för att se om jag kunde läsa

och jag läste att det var omöjligt

att leva lycklig förutan dig

Tralala, jaså?

Tralala, jaså?

Ja, jag läste att det var omöjligt

att leva lycklig förutan dig!!

(en av barndomens mest underbara sånger!)

2011-03-03

Du har tappat ditt ord

TV:n var på när det var Postkodmiljonären. Där kom en fråga som jag kunde, fast det var på en rätt hög nivå. Den handlade nämligen om en av mina favoritdikter. Jag är inte så mycket för det där med dikter men den här dikten tycker jag om. Det är en dikt av Nils Ferlin (vilket var frågan i postkodmiljonären):

Du har tappat ditt ord (ur Barfotabarn (1933))

Du har tappat ditt ord och din papperslapp,

du barfotabarn i livet.

Så sitter du åter på handlarns trapp

och gråter så övergivet.

Vad var det för ord - var det långt eller kort,

var det väl eller illa skrivet?

Tänk efter nu - förrn vi föser dig bort,

du barfotabarn i livet.

2011-02-06

Burr + körigt + rolig film

BURR!! Nu fryser jag igen. Jag är trött som en liten gris och mår allmänt urkigt... Den här veckan är en tung vecka för mitt stackars lilla huvud. Det händer helt plötsligt jättemycket på en gång. Roliga saker mest men ändå mycket... Jag får berätta mer senare för nu vill jag inte säga för mycket...

Jag har lite ont i halsen och känner mig trött och hängig så jag MÅSTE sova tidigt ikväll så att jag orkar resten av veckan!! Det gör väl inget om jag skulle råka vara sovklar klockan nio egentligen?

Jag har faktiskt sagt ifrån idag... Först lovade jag att jag skulle öppna imorgon, men sen kände jag att jag inte pallar det så jag sa ifrån. Det löste sig ändå men det är alltid svårt att säga nej... Dock är jag väldigt säker på att jag gjorde rätt, för min egen skull och ibland måste man faktiskt tänka på sig själv.

Maten är i micron så snart ska jag äta. TUR att jag hade mat i frysen idag!! Sen ska jag nog sätta mig framför TV:n och tillverka något eller några nya smycken. Det är så roligt med mina smycken! Jag blir så glad för alla snälla ord jag får om dem också! Pricken över i:et vore ju nu om jag kunde få ännu fler smycken sålda. Det vore så roligt :)

Nej, dags för lite mat i magen. Så får vi se när det kommer in en bild eller så... Jag hade tänkt lägga in en film här igår men den ville inte bäddas in så då blev det inte av... Här är den. Roligt var det tycker jag! Tack B för den filmen!!

Vi hörs! Hoppas att du mår bra!? Jag kommer förmodligen att må bra när den här veckan är över ;)

2011-01-26

En ny hyresgäst

Hej! 

Om du tycker jag är lite frånvarande, trött och konstig så ska jag berätta en sak för dig så att du lättare kan förstå mig. En konstig gammal kärring har flyttat in hos mig, vet inte vem hon är eller var hon kommer ifrån. Jag har säkert inte bjudit in henne, vet bara att en dag fanns hon där. Hon är en listig jävel. Hon håller sig undan för det mesta, men när jag går förbi en spegel kan jag se skymten av henne. När jag ställer mej framför spegeln så står kärringfan där och täcker nästan hela mig, så att jag inte kan se min förtjusande spegelbild. Jag har försökt att ropa åt henne att sluta - men hon ropar bara tillbaka. Jag tycker det är ganska grymt. Om hon nu tänker hänga hos mig, så tycker jag att hon kan betala någon sorts hyra, men nej. Hittar ibland nån liten slant i en ficka eller under soffdynan, men det är bara småpotatis. 

Saken är nämligen den att jag tror - även om jag inte vill göra några förhastade slutsatser - att hon stjäl av mig. Varje gång jag har varit till bankautomaten och tagit ut pengar - så bara försvinner dom????? JAG kan ju inte under några omständigheter slösa bort så mycket pengar, min enda slutsats är att kärringfan stjäl. Hon ser ut att behöva föryngringskrämer, så dit går säkertpengarna. 

Men det är inte bara pengar som försvinner! Mat har en konstig förmåga att på oroväckande sätt försvinna, speciellt godsaker som choklad, vin och annat gott. Jag kan inte ha sånt hemma numera, hon tycks vara riktig sötrövad. Men hon borde nog se upp - kilona kommer fort. Tror att hon förstår problemet - säkert justerar hon min våg så att den visar för mycket när jag stiger på och på så sätt får hon mej att tro att jag ätit allt och gått upp i vikt. Stackars kärring, för att vara en gammal människa är hon väldigt barnslig. 

Hon ändrar även på mina kläder så att dom inte längre passar mig. Sen så rotar hon även i mina papper och andra saker så att jag inte kan hitta nåt längre. Speciellt det här är tungt -eftersom jag alltid har haft bra ordning på allt. Hon kan till och med röra om i mina videoband, så att jag spelar över sånt jag skulle ha kvar. Hon hittar de mest fantastiska sätt att reta mig på, texten i min post och i tidningarna suddar hon ut, så att jag knappt kan se vad som står. Tv:ns och radions ljud har hon fingrat på så jag hör bara mummel. Trapporna har hon höjt, dammsugaren har blivit tyngre. 

Hon sätter superlim på paket, burkar och flaskor bara för att jag inte ska få upp dom. Tycker ni att hennes sätt att återgälda min gästfrihet är rättvis??? På nätterna snarkar hon så hårt att jag vaknar - mycket störande. Hon följer mig vart jag än går, när jag går till en klädbutik för att prova nåt nytt - provar hon samma plagg och står framför mig i provrummet, så jag inte kan se mig i spegeln. Det enda jag ser är hur dåligt kläderna sitter på henne. 

Jag trodde inte att hon kunde hitta på nåt mer sätt att jävlas med mig på men då jag skulle ta ett nytt passfoto - vad tror ni då hände? Just som det blixtrade till ställde hon sig framför mig. 

SÅ NU FÅR JAG HA HENNE I PASSET 10 ÅR FRAMÅT !!!!! 

Ha en trevlig helg alla! 

2011-01-25

Du kan välja lycka...

Det handlar om en 92 årig man. Alltid välklädd, perfekt rakad och kammad enligt senaste stuket redan klockan 8 om morgnarna. Detta trots att han knappt har ledsyn.

Idag flyttade han till ålderdomshemmet. Hans 70 åriga fru gick nyligen bort och detta gjorde flytten nödvändig. Efter flera timmars tålmodig väntan i receptionen log han varmt när de berättade att hans rum var färdigt.

När han manövrerade sin rullator mot hissen gavs han en visuell beskrivning om hur hans rum såg ut, inklusive detaljer om gardiner och utsmyckning "Jag älskar det" sade han med samma entusiasm som en åttaåring som just fått en valp.

Men du har inte sett det än försökte man…

Det har inte med rummet att göra. Lycka är något man kan bestämma i förväg. Om jag gillar rummet beror inte på hur möblerna ser ut och är placerade. Det beror på min inställning. Jag har redan bestämt mig att älska rummet. Min lycka är ett beslut som jag tar varje morgon. Jag har ett val. Jag kan ligga kvar i sängen och klaga över alla mina kroppsdelar som fungerar dåligt eller inte fungerar alls. Eller ta mig ur sängen och vara tacksam över de delar som fortfarande fungerar.

Varje ny dag är en gåva och så länge som jag kan öppna mina ögon skall jag fokusera på den dagen och njuta av alla fina minnen jag har och fylla den med nya.

Ålderdomen är som ett minnenas bankkonto. Du plockar ut de minnen som du lagt in under din livstid. Så mitt råd till dig är fylla varje dag med goda minnen i din minnesbankkonto. Jag fortsätter att sätta in i mitt.

Några enkla råd som leder till lycka:

1. Befria ditt hjärta från hat.

2. Befria ditt sinne från bekymmer.

3. Leva enkelt.

4. Ge mer.

5. Förvänta dig mindre.

Ha en bra dag, om du inte redan har andra planer.

2011-01-22

Gud skapar...

Först skapade Gud åsnan. 

Gud sa till åsnan: 

- 'Du är en åsna. Du skall slita och släpa dagen lång och bli kallad dum i huvudet. Du kommer att leva i 20 år.' 

Åsnan svarade: 

- 'Usch då, det låter inte som något bra liv. Kan vi inte säga att jag bara skall bli 5 år gammal?' 

Gud accepterade åsnans förslag. 

--------------------- 

Sen skapade Gud hunden. 

Gud sa: 

- 'Du skall kallas hund, leva ett liv i underkastelse, äta rester från middagsbordet och vakta huset. Du skall leva i 35 år.' 

Hunden sa: 

- 'Ojdå, det blir kanske inte så roligt. Kan jag inte få bli bara 15 år istället?' 

Gud accepterade hundens förslag. 

------------------- 

Därefter skapade Gud papegojan 

Gud sa: 

- 'Du kallas papegoja. Du kommer att sitta i ett hörn och upprepa allt som sägs, till stor irritation för alla. Du blir 75 år gammal.' 

Papegojan undrade: 

- 'Det låter väldigt enformigt... Kan vi inte säga bara 50 år?' 

Gud accepterade papegojans förslag. 

----------------------- 

Till slut skapade Gud mannen. 

Gud sa: 

- 'Du är en människa, en man! Du skall ha ett bra liv. Du är klok och intelligent, så du kommer att bestämma här i världen. Du skall bli 20 år.' 

Mannen svarade: 

- 'Det låter som ett riktigt bra liv, men kan det inte vara lite längre?' 

(Nu visar mannen för första gången ett prov på sin intelligens..) 

- 'Kan jag inte få de där 15 åren som åsnan inte ville ha, de 20 som hunden tackade nej till, samt de 25 som blev över från papegojan också?' 

Gud accepterade mannens förslag. 

-------------------------------------- 

Därför lever mannen ett härligt liv tills han blir 20 år. Sen gifter han sig, för att slita och släpa i 15 år och bli kallad dum i huvudet. 

Sedan får han helt underkasta sig den övriga familjens behov, leva på rester från bordet och vakta huset i 20 år. De sista 25 åren av sitt liv sitter han i ett hörn och upprepar allt som folk säger, till stor irritation för alla i sin omgivning...

2011-01-05

Livsinstruktioner

1.
Ge människor mer än vad de förväntar sej och gör det för att du tycker om det..

2.
Tro inte på allt du hör, spendera inte allt du får och sov inte så mycket som du skulle vilja...

3.
När du säger: "Jag älskar dig", säg det på riktigt...

4.
När du säger: "Jag är ledsen", se personen i ögonen...

5.
Tro på kärlek vid första ögonkastet...

6.
Älska djupt och passionerat. Du kan bli sårad, men det är det enda sättet att leva livet komplett...

7.
Förolämpa inte!

8.
Tala långsamt men tänk snabbt...

9.
Om någon ställer en fråga som du inte vill svara på, le och fråga istället:
"Varför vill du veta det?"

10.
Säg prosit när du hör någon nysa..

11.
Låt inte ett litet missförstånd förstöra en stor vänskap...

12.
När du upptäcker att du gjort fel, rätta till det genast...

13.
Le när du svarar i telefon, den som ringer hör att du ler :o)

14.
Spendera lite tid ensam...

15.
Öppna din famn för ombyten/förändringar, men släpp inte på dina värderingar..

16.
Kom ihåg att tystnad ibland är bästa svaret...

17.
Lev ett bra och värdigt liv...

18.
När du blir gammal minns det som varit, då kan du njuta av det en andra gång..

19.
Tro på människor, men lås alltid din bil...

20.
Dela med dig av allt du vet... Det är ett sätt att uppnå odödlighet...

21.
Avbryt aldrig någon som håller på att visa dej sin tillgivenhet...

22.
En gång om året, åk till ett ställe du aldrig varit på....

23.
Om du tjänar mycket pengar, placera dem för att hjälpa andra medan de fortfarande lever...

24.
Lär dej alla regler, och bryt en del..

25.
Närma dig köket och kärleken med djärvhet...

2011-01-03

Älskade Risto...

En vecka har gått sen jag skrev sist. Nu har jag varit på buggkurs igen. Det är så kul att bugga! Idag har jag också varit och tittat på en lägenhet som jag fastnade väldigt mycket för. Dock är det mycket som ska klaffa för att jag ska få den men drömma och hoppas kan man väl få göra?

Sen har det hänt en tråkig sak, mycket tråkig sak. Pappa ringde igår och berättade att Risto var dålig. Idag ringde han igen och berättade att han blivit tvungen att avliva Risto igår :( Jag har aldrig bott med Risto men han har ju ändå funnits hos mamma och pappa i nästan 10 år. Klart att det känns tomt! Älskade Risto, hoppas att du har det bra där vid Regnbågsbron!

Regnbågsbron

(En text för dig som förlorat ett djur)

"På den här sidan himlen finns en plats som kallas Regnbågsbron.

När ett djur som varit särskilt betydelsefull för någon dör, så kommer det till Regnbågsbron. Där finns ängar och kullar för alla våra speciella vänner så att de kan springa och leka tillsammans. Där finns tillräckligt med mat, vatten och solsken, och våra vänner har det varmt och skönt. Alla djur som har varit sjuka och gamla blir återställda till hälsa och vigör; de som varit skadade eller handikappade blir friska och starka igen, precis som vi minns dem i våra drömmar från gångna tider.

Djuren är glada och nöjda, utom för en liten sak; de saknar alla någon väldigt speciell som de varit tvungna att lämna kvar. Alla springer och leker tillsammans, men en dag kommer någon av dem att stanna upp och titta i fjärran. Dess klara ögon är intensiva; kroppen börjar skälva. Han springer plötsligt ifrån gruppen, flyger över det gröna gräset, hans ben bär honom fortare och fortare. Han har sett dig, och du och din speciella vän möts till slut i en lycklig återförening för att aldrig skiljas igen.

Lyckliga kyssar regnar över ditt ansikte, dina händer smeker på nytt det älskade huvudet, och du ser ännu en gång in i de tillgivna ögonen på ditt djur som så länge varit frånvarande från ditt liv men aldrig från ditt hjärta.

Sen går ni över Regnbågsbron tillsammans... " 

Risto till höger

2010-02-28