Utbrändhet/Utmattning/Depression

Kortfattad sammanfattning av sjukdomsperioden

2013

27/9 Första läkarbesöket – heltidssjukskrivning, start SSRI-medicinering

1/10 Första psykologbesöket

16/10 Arbete 50%

18/10 Ny läkarkontakt och sjukskriven 75%

Jobbade 2h/dag året ut

Fortsatte träffa psykolog några gånger

Minns inte när men utökade medicineringen från 1 till 1½ tablett per dag vilket gjorde stor skillnad för måendet! Fick även Atarax för att lindra värsta stressen samt för att komma till ro på kvällen och kunna somna.

2014

Arbetslös eftersom försäkringskassan inte ville sjukskriva mig som arbetssökande. Kontakt med AF rehabhandläggare och fick ”specialvillkor” men gick fortfarande som arbetslös.

Fortsatt kontakt med psykolog och kurator, även vägledning av arbetspsykolog

6/10 Började arbetsträna på Brukshundcenter. Trodde att jag skulle klara 25% (2h/dag). Funkade inte utan fick börja med två timmar, tre dagar i veckan...

Hösten: Samtal med mamma och pappa för större förståelse från dem

31/10 Ökade antalet timmar 2+2+3

19/11 Ökade antalet timmar 2+3+3

9/12 Ökade antalet timmar 3+3+3

2015

Under 2015 ändrades diagnosen från depressiv episod till utmattningssyndrom. Fortsatt arbetsträning på Brukshundcenter med successivt ökat ansvar och utökade timmar. Jag fick bra hjälp att bromsa mig när jag blev för ivrig men trivdes väldigt bra och ville väldigt mycket. En stressfaktor var att jag under tiden behövde söka jobb, vilket så småningom togs i beaktande och plockades bort. Jag kunde nu fortsätta utvecklas på Brukshundcenter i den takt jag behövde. Kunde fortfarande få ”anfall” där jag blev plötsligt ledsen eller nedstämd men dessa anfall kom allt mer sällan.

Februari-Mars: Kontakt med arbetspsykolog som gjorde en arbetspsykologisk utredning där det framkom många saker, bland annat att jag var extremt stresskänslig och minsta lilla kunde få mig att brista. Det framkom även att jag hade svårt för motgångar och var rädd att göra fel vilket förhöjde stressen. Även att jag hade svårt för ansvar och ville helst ta så några eller små beslut som möjligt själv.

Kontakt med ny psykolog vid flertalet tillfällen

Utökade antalet timmar successivt till 5+5+6 för att i slutet av året jobba 5+4+5+4 - blev för mycket

Svårt att samla tankarna och blev lätt passiv, tankspridd och ofokuserad. Upplevde ändå att jag kunde hantera de flesta situationer trots hög stress. Mycket oro i perioder.

15/12 Påbörjat bakslag med trötthet. Togs upp på Brukshundcenter och accepterades – skönt!

December: Sömnsvårigheter och nattvaka

2016

Rädsla att förlora vänner

Kom på att jag fokuserat fel i december (fokuserade på 50% och inte dag för dag)

Stort bakslag med många stressymptom som kom tillbaka, bla dålig sömn och hjärtklappning.

Kontakt med kurator

Minskat antal timmar på arbetsträningen.

Mer fokus på mig själv

Kontakt med sjukgymnast för att lära mig mindfulness vilket var supersvårt

Långsam upptrappning av antalet timmar

Ökat ansvar på arbetsträningen där jag provat att jobba själv (med möjlighet till back-up), självmant tagit mer initiativ och samtidigt blivit tillfrågad om mer och mer saker.

Stressen har minskat generellt och jag kan klara vissa motgångar utan att få panik.

Misslyckades med en kund som handlade med presentkort, löste situationen och kunde sedan släppa den utan att grubbla ihjäl mig eller ha superhög stress och puls.

Lyckats jobba 4hx3 dagar en vecka och 4hx5 dagar veckan efter (inget jag klarar i längden men så här gick det bra)

Kände ingen panik över läkarintyget som skulle blivit mig övermäktigt att få för ett år sedan.

Kände ingen panik när jag fick veta att Brukshundcenter skulle avvecklas utan kände bara ”Det ordnar sig”

Så ja, nog gör jag framsteg även om jag fortfarande har långt kvar.

Skillnad mellan arbetsträning och fritid

* Arbetsträning är ett ”måste” och ska helst inte anpassas allt för mycket i tid

* Arbetsträningen innebär vissa ”krav”

* Arbetsträningen ”kräver” att jag passar tider

* Det ”krävs” att jag är på topp och kan prestera på arbetsträningen

* Fritiden är lättare att ställa in och ändra

* Fritiden väljer jag själv

* Det mesta på fritiden är flexibelt i tid

* Inte lika många krav på fritiden

Uppdatering

Nu har det gått jättelång tid sen jag skrev här senast. Jag kom precis nu hem från ytterligare ett besök hos Arbetsförmedlingen och jag är fortfarande superdupernöjd med min handläggare! Hon är verkligen helt fantastiskt förstående och hjälpsam! Det gör att jag känner mig lugnare och att jag inte behöver stressa lika mycket vilket så klart underlättar i min rehabilitering. Jag fick i uppdrag att skriva ner lite om hur min utveckling är och varit under sjukdomsperioden och då kom jag på att jag måste blogga lite igen innan jag skriver ner i punktform för att ha till läkare, möten och sånt. 

Senast jag skrev var jag i en svacka och den har tagit tid att ta sig ur. Jag har inte ökat tiden speciellt mycket sen dess. Däremot har jag blivit mycket starkare som person och klarar av att hantera stress bättre. Ett exempel på det var för nån vecka sen när jag tog emot ett presentkort som betalning. Jag råkade göra fel och skrev i fel belopp. Ingela var inte där just då och kunde hjälpa mig så jag gjorde upp med kunden så hon betalade rätt summa och la det sen åt sidan till Ingela kom tillbaka. Hon visste inte heller hur det skulle lösas och förut hade jag fått panik och jättehög stress över det men nu tog jag det lugnt, sa till mig själv att jag inte kunde göra mer än jag gjort och lät Ingela ta över ansvaret, vilket hon också gjorde. Jag kunde släppa situationen och känner mig jättestolt över det! Verkligen stora framsteg! 

Jag känner mig trygg på Brukshundcenter och hanterar de flesta situationerna. Just nu är Brukshundcenter på väg att avvecklas och det har periodvis varit mycket att göra när vi haft utförsäljning. Jag har klarat av att hantera flera kunder samtidigt och tyckt att det gått riktigt bra att prioritera för det mesta. Ibland har det känts jobbigt men för det mesta känner jag mig nöjd och upplever att kunderna också är nöjda.

I och med avvecklingen har det varit en annan situation än vanligt. Vi har haft några olika köpare som varit intresserade av att köpa butiken så vi har skjutit och skjutit på utförsäljningen. Till slut kunde vi inte vänta längre eftersom Mia fått nytt jobb. De första dagarna av utförsäljningen var Mia fortfarande kvar men de nästkommande två veckorna var hon på sitt nya jobb och Ingela var alltså själv i butiken. Jag ville självklart hjälpa till så mycket jag kunde så första veckan jobbade jag 4 dagar istället för 3. Det funkade bra men förra veckan jobbade jag alla 5 dagar och det blev tufft. Jag har ändå överlevt. Jag är trött och sliten men jag har klarat av det. Jag är vaken på nätterna när jag mår bra och sover på förmiddagarna men jag har huvudet upp och fötterna ner och jag överlevde! Jag har ställt in mycket annat och har tappat all lust för hundträning och annat men jag är på benen. 

Den här veckan har jag jobbat några dagar med inventering i butiken och nu väntar jag bara på det sista beskedet, om den sista köparen kommer att slå till eller inte. Jag hoppas så innerligt att han kommer att göra det för jag vill så gärna att Brukshundcenter ska finnas kvar! Sen hoppas jag i nästa led att jag får vara kvar där också eftersom jag trivs så fantastiskt bra med alla arbetsuppgifter som ingår. Jag har en backup-plan om det här inte skulle gå igenom men ett tag till hoppas jag. Besked borde komma senast nästa vecka. 

Idag var jag, som sagt, på Arbetsförmedlingen och fick där klartecken på att det är okej att vänta på beskedet om köp eftersom Brukshundcenter är så bra för mig. Det kändes väldigt skönt måste jag säga! Fick också lite bekräftelse på att läkarintyget som jag fick senast var lite konstigt. Ny läkartid har jag 29 november och efter det ska jag till Arbetsförmedlingen igen så får vi se hur vi går vidare. Då vet vi ju också hur det blir med Brukshundcenter så efter det har vi en plan igen. Det känns skönt! Fast jag känner mig också väldigt nöjd med att inte stressat upp mig så himlans mycket över det här. Jag har tänkt "Det ordnar sig" och det verkar det ju göra. Har alltså inte oroat mig i onödan - smart :) 

Nu vill jag bara fortsätta att utvecklas och må bättre och bättre, hantera stress bättre och bättre och jobba mer och mer!